|
Paternoster |

Gammal hamn vid fyrplatsen, endast för grundgående och små båtar. Annars mot klipporna. Oskyddat. Förtöjning bara i gott väder.
Position
Historia
Sommaren 1868 gick Verner von Heidenstam på Pater Nosters Hamneskär och
grinade. Han var nio år och längtade bort från bränningar, brännmaneter och
"de av solen glödgade klipporna" som han skriver i "När
kastanjerna blommade".
"Vi bodde i en liten stuga", skriver han vidare, "och framför den var en rundel av gröna grästovor, det enda gröna på hela ön. Under den hade man begravt människoskallar och ben efter drunknade, som havet vräkt upp på hällarna."
Den unge Verners sommar på Hamneskär var inget vanligt skollov. Hans far, Nils Gustaf von Heidenstam, var överstelöjtnant vid Rikets Fyr- och Båkinrättning och ansvarig för utbyggnaden av de svenska kustfyrarna. Hans berömda fackverksfyrar uppfördes på många platser längs kusten. Fördelen med Heidenstams konstruktion var att hela fyren kunde byggas i land för att sedan bit för bit fraktas ut till klipporna i havet. Där kunde man sedan snabbt bulta ihop sitt jättemecano. Det var tjugo år innan Alexandre Eiffel byggde sitt torn.
"Fader vår som är i himmelen" heter på latin "Pater Noster qvi est in caelis". Och det radband av bränningar och skär som utgör Pater Nosterskärgården kräver en bön. De är "för seglaren en öppen grav och kräver årligen fler offer än hela den övriga västkusten" skrev en bohusskildrare 1867.
I dag är fyren Pater Noster släckt men K-märkt.
Hamnen är grund och trång men i lugnt väder kan man ligga mot klipporna.