Läsvärt
|
Läsvärt |
|
Bohuslän
Den Bohuslänska dialekten är särpräglad och inte alltid så lätt att förstå. Närheten till Norge, till de anglosaxiska länderna o till det stora havet har satt sin prägel även på språket. Nedanstående förteckning, som hämtat inspiration från Väjerns hemsida, ger dig en möjlighet att bekanta Dig med ord och uttryck från Bohuslän.
| A
Àent annat Àkkeratt precis,just Àkte akta Alldri aldrig Alle alla Allti alltid Ànen andan Àmpa vara kinkig, om barn Àmpete orolig, svår att tillfredsställa Anhörr varannan Ansere annorlunda Ànsel brådska Ànskevätten motbjudande Arbe arbeta Atter akter Atter å fram fram och tillbaka Attre se ångra sig, ändra Àvensyg avensjuk
|
B
Baffe torskrom Bágetter bakom Bagikring bakom Bákksa gå baklänges Balk bjälke Bán band (snöre) Bárfött barfota Bédd, bida bett, bita Begövvé överge Begynna börja Beji låta bli Benplagg skor eller stövlar Betjyttrad rådvill, bekymrad Binna/Bann knyta, binda, förtöja Bju bjuda Blanna blanda Blé, bléve blev, blivit Blegg stiltje Blivörn gladlynt Bluw blyg Blyant blyertspenna Blystra vissla Blåsinna ursinnig Blä bläddra Blö blöda Blöd blöt, våt Bod lapp för lagning av t ex byxor Bogé boken Bokkete tvär, ilsken Bokksa byxa Bokt sjöbukt eller rynka på rep, tross Bonne bonde Brådypt tvärdjupt Bratt å dypt upför och nedför Bru bro Brugga bruka, använda Bråga bråka, slås Brôdde bråte ,skräp Brôddal stökig Buè sjöboden, uthuset Bälga dricka mycket och fort Bänne folkhop Böa buda, gå ärende Böda laga kläder eller fiskeredskap Bögar böcker Bôj boj Bônn botten Bôrtånte bortifrån Bôrt i jömmel bortåt Bôrte borta Bôrsta borsta, sopa Bôrsta på festa, slåss, ta i ordentligt Bôttel flaska
|
C | D
Dè ni Dè däringa det där Dè häringa det här Dèr er Divla diskutera, tvista Domt dumt Donka dunka Dor ur Dowa duga Drá/drogge dra, dragit Dráhöl dragig plats Drálödda byrålåda Breddá diarré Dreddvórn ohygienisk, smutsig Driddstövvel skitstövel Drakk drack Drida utföra naturbehov Dridd skräp Drokken full, berusad Drow dryg Dryba droppa Drägg liten ankare Dróbba droppe Drófs ohyfsad person Dyb djup Dyst uns, lite grann Då av Dätta ramla, falla Dómm dem Dómmses deras Dónna dundra, föra oväsen Döré dörren Dótten liten mängd Dóvven slö, trött
|
| E
É en (anger femininum) Éda äta Éga eka Égrann lite grann Éna ensam Ennánn varandra Ente inte Ente frákk inte frisk, inte duglig, fattig Ente nari duktig Enowt enögt Ettertagg ettrig person
|
F
Fàlowt färdigt Febbla fumla, släpp hänt Fèd fet Felkete kladdig, klibbig Fessla inställsam person Filla trasa Fillite trasig Fjär fjäder Fjärpuda dunkudde Flàng ny splitter ny Flejen uppknäpt i halsen Flèsa hångrinande person Flowwe liten damm , pöl Flowwa fluga eller flyga Flåmawwa lätt för att kräkas Fod fot Fomme tanklös, stolle Framànte framåt Fräg besk Främmat Främmande, gäst Fyrstekka tändsticka Fyrstekkedåse tändsticksask Färt förskräklig, hemsk Fôlje följa med, stadigt sällskap Förflowen förlägsen Förlejen förlägen Föröra snurrig, vimsig Förutta vara utan
|
G
Gaddá gata Gàern galen Glostekt stekt på glöden Glôbb snöglobb Golåden frikostig Goppete guppig Grannlawet närmaste grannkretsen Gré ordna, reda upp Grebben gripen av något Gresk ilsken Grinné grinden Grinnte retlig, grinnig Gullá hand Gôtta godis Gövve givit
|
H
Hál hård Hála draga Halla luta, sluttning Halle se lägga sig en stund Hanlaw handlag Happlete motig, krånglig Harpegroa ingrodd smuts Hart ôm hart halvt om halvt Háwe hage, trädgård Héde hetta, varmt Hekken vilken Hem vem Hemánte hemifrån Hemål hemtrevlig Hemåver hemåt Herra gå ostadigt, yra Hidánte hitom Himsket hemskt Hommer, homrane hummer, humrarna Hommla humla eller smyga med Hoppe då hoppa av Hoppetôssa groda eller aktivt barn Howa komma ihåg Huebönn huvudbotten Huet huvudet Huja hojta, ropa Hustubbá huvudstupa Häfta förstoppning Hô? va? Hur sa? Hôffer varför Hôl hål Hôlepôjk flicka Hôlla hålla Hôlles (jär du?) hur (gör du?) Hôlsôlten utsvulten Hönesjinn knottrig hud Hôrdás vardags Hörre? var? Hôrre på law? var någonstans? Hôrr å en var och en Hôssa strumpa Hôsselessten strumplästen
|
| I
I bônn i botten Ihobbakogá ihopkokt Ihobba tillsammans Ijänn åter, kvar Ijännbånna senil, åderförkalkad Ijômmel genom Ikôll omkull Illglana stirra Innánte innifrån Inneslaw inslag, del av Innåre innersta Isär sprucken, delad
|
J
Jaggu i mä kraftutryck, "Ja vid Gud" Jálle gärde Jamná jämna Jamra Jämra Jamt ofta, jämt Jamter bredvid Jamtjyck jämntjock Jawa jaga Ji se ge sig Jitt givit Jolé jorden Jår er Jårt ert Jômmel genom Jôrmete grumlig
|
K
Kágebedde smörgås, brödbit Kámla Försöka, fumla Kámlete arbetsam, besvärlig Kángelbär skitklumpar Kántete kantig Klônnarne klorna (flertal av klo) Klonk klimp Klyba Klämma, klädnypa Klä´er kläder Klägg/á efterhängsen person hon/han Kläm kram Kläpp båtshake Klôppa klippa( med sax) Klôva bergsskreva Knárt ej fullvuxen person Knártete knapert Knågfull mer än väsen Knôtt smågatsen Krapp trång Krawe krage Krettur kreatur Krogete krokig Krokká kruka Krågá kråka Kubbong strandsnäcka Kvärn kvarn Kär ( uttalas med hårt k) man, karl Kôbber koppar Kôsste på kosta på
|
L
Láe ladan Ladd lat Laddsôdd latmask Láge lake Láwe laga Lá vära låta bli Légen leken Logge legat Liggedann likadant Légehus lekstuga Lenn tö, + grader Levvannes levande Lir tål Liga tycka om Lomme ficka Lonka 1.gå 2. Värma upp Lonket ljumet Lowa ljuga Lowhalt låghalt Lys ljus Lågg lock Läde läte Lär läder Lôdda låda Löen efterhängsen Lögn omöjligt
|
| M
Mád mat Máne månad Markná marknad Mása tjata Máwe magen Mellôm mellan Mésete mesig Min far! Minsann Movera strosa, gå omkring Mow måg, svärson Muda muta Mugga mögel Munharpa munspel Myg mjuk Måga mocka, skotta Måge fiskmås Mäkkta mä orka med, klara av Mögge mycket
|
N
Nawel nagel Nawla nagla Neránte nedifrån No nu Nogge något Noggen någon Nogge dâ hôrrt något av varje Nokk nog Nol nord Nolánte norrifrån Nolávinn nordanvind Nolhôtte person från norra bohuslän Nålåver norrut Nybetônn nyponbuske Näkta neka Närlådé närheten Nôtta använd, nyttja
|
O
Ol ord Omtränt ungefär Ôpptánte uppifrån Ow också Oweblegg ögonblick
|
P
Pánka banka slå Patta dia Patte spene, bröst Pattehôllare bysthållare Pattevarm ljummen Pebbar peppar Pella plocka Pellemása pyssla småplocka Peltónge pojke Pen fin, vacker Pessa kissa Pesséträngt kissenödig Pinnesnål mycket snål Pláduska stor vid fläck Plow plog Pottätta potatis Pregga peta Puda kudde Pudévar örngott Puste arbetspass Påledd påfrestning Påst liten bro Pôrrgass bråte Pös hink Pôsse påre
|
| Q | R
Rága räfsa av trä Ráge då raka av Rágn fiskromm Ranneté randig Rávé rumpan Rebbén revben Rée grov bjälka Ré in inreda Regnván regnvatten Rénslé renslig Ré rede fågelbo Rér se reder sig Reskabb redskap Ri rida Rokká rynkan Rompedrá efterhängset sällskap Rort rodret Rosete blommig, rosig om kind Ryge mä dö, trilla av pinnen Rågé räkorna Rännedredda diarré Rôdden rutten Rög rök, ryka
|
S
Sadden en stackare, slarver Sánka samla Sassa prata strunt Sattre se lunga sig Sawé sågen Sedda sitta Seddesôffá sittsoffa i finrummet Sejjel segel Sejjla segla Sekkel saliv, drägla Sekken én en sådan, vilken en Siá sedan Siá, ságt säga, sagt Sijá sida Sinkesamt tidsödande Sinna arg Sinneláw sinneslag Sjéé skeden Sjebba flytta sig Sjedden smutsig Sjedden äne snöpligt slut Sjeddål smutsig Sjekkebö skickebud, sändebud Sjôlná skillnad Sjener skridskor Sjiller fattas Sjule se skylla sig Sjuva skjuta på bakifrån Sjynne de skynda sig Sjåbete sjåpig Sjäkka grimasera Själer blåmusslor Sjället skaplig, bra Själsán snäckskalssand Sjöda sköta Sjôl själv Sjôlna skillnad Skadda skata Skákk skev Skámsty spektakel, fanstyg Skánk höft Skow skog Skrabbete skraltig, risig Skránglete skranglig, skrev Skrinn mager Skrôbbete skrovlig Skrôvv skrov Skvätten lättskrämd Skôbb skåp Skôdd skott Skôdda ro fort Skôddfäst akterförtöjning Skôff utdragslåda Skôrrá skåra Skôrre skurit Slákk slak, ej sträckt Slákka slaka, ge efter Slánke begränsat antal Slaw slag, sort Slébete hal,slipprig Slida slita, hårt arbete Slär slånbär Ha släng ha ständigt sällskap Slängt händig, skicklig Slô slå Slôfs stor, klumpig Slôrpa sörpla Slôss, slows slåss, slogs Smala prata utan uppehåll, snattra Smålåden modfälld Småvôrn liten, småväxt Smower se smyger sig Snága snika åt sig Snárstokken lättretad Snibá snipa,snäcka, båt med rund akter Snodi underlig, märkvärdig Snu vända Snuvänna vända upp och ner på Snyda snyta Snärke snarka Snöfané snödrivan Snôrvla snora Sob sopborste Spá spad, avkok Spáe spade Spavänna spadvända jorden Spigge spicken (salt) Spejjel spegel Speller ny splitter ny Spiga spika Spälla spela Spänna sparka Spännevál mothåll för fötterna i en roddbåt Spôrra 1.spåra 2.fråga Spôrre spora vid ridning Spôttelôska spottloska Spôttkôpp spottkopp Stabbe kompakt hög av t.ex. ved el hö Stabbla stapla Stabblete stapplande, vinglig gång Slánk slank, smal Stákk unna sparade, lägga undan Stam stäv, fören på båtar Stånka stöna Stôppa stoppa Stega steka, grädda Stejje stege Stekkelsbär krusbär Stelk stjälk Stenmale stenröse Stokket försvunnet, borta Stomp stump, liten bit Strennpelt trift, en sorts blomma Stäla själa Stärk stark Stärt starkt Stöba stupa, gjuta Stôrta självdö Stôvvá stuga, hus Subb sup Surra prata strunt Svemmra svimma Sverra bränna Svär duktig Syg sjuk Säkka sjunka Sänglaw sexuell förbindelse Sängemôtt sängkamrat Sär trögbedd, tillbakadragen Sôbbel sopor Sôla senfärdig, person Sôlete smutsig,saktfärdig Sôlten hungrig Sônnánte söderifrån Sônnaápå på sydsidan Sônnávinn vind från syd Söretter söderut Sôrpekôdd skitstövel Söråver söderut Söttrete saktfärdig Sowa 1.suga .2baksug som går mot ett skär
|
T
Tabba tappa, göra misstag Tador plocka ur Tág tak Tappsejen utsliten, uttröttad Testanne oväsen Tijja tiga, vara tyst Tillitt tidigt Tinna tina ex från frysen Tjé på trött på utled Tjésam tröttsam, tråkig Tjévhänt vänsterhänt Tjykk tjock Tjäbblete tjatig Tjäge kind, käke Tjägglete retsamt Tjäle kittel Tjännt bekant Tjôdd kött Tjôdda tjata Tjöl kyla Tjör tjur Tjörka kyrka Togge då tagit av Tomsehue tokig person Tomsete vildbase, tokig person Tow rep, tåg Towar bogsera, dra Trámp yttertrappa, vid ytterdörren Trappé trappa Trébônnar skodon med träbotten Trokk trög, långsam Trokknar sprickor i gamla båtar somdrar ihop sig Tru tro Trä krukväxt, träd Träkkspäll dragspel Träkkt tratt Trö trampa Trôbbete trubbig Truwa truga (ihärdig) Tuggebôss tuggbuss, tuggtobak Tullé liten flicka Tulla vira, fingra, plocka Tulle in paketera Tvärvôrn tvär, arg Tåga dimma Tåssa groda, padda Tämlé tämlig Tôlle fickplunta Tôllepinne årtull Tönnane tårna, flertal av tå Tör torr Törnte törs inte Tôrklä handduk Tôrrte tålde Tôrving örfil
|
| U
Ubett objuden
|
V
Vadderpass vattenpass Vadra använda vattenpass Vákant rundad kant på sågat virke med bark på Váksen vuxen, stor Valé världen Van vatten Vánt ve van vid Vánvedd vanvett Vánvôla misshushålla, vanvårda Vé ved, bränsle Vedd vett, förstånd Vedda veta Vedde vete Veddebrö vetebröd Vélete tokig Vénte vet inte Von arg Vont ondska, smärta Vráng trilsk Vréen vriden Vräga vräka Väle flöte Vänna / vänte vända / vände Vär väder Värkvärn väderkvarn Västánte vesterifrån Vôdda/á dumbom, han/hon Vôlka kela Vôrpen född Vôtte vante
|
X | Y |
| Z | Å
Åben öppen Åd åt Å gåle iväg Ålekrågá skarv (fågel) Åverjiven övergiven Åvemákté övermakten Åversädda översätta
|
Ä
Äggla retsam person Ägna agna metkroken Äkster olater, påhitt Änevänna vända ett halt varm Ärne ärende
|
Ö
Ögårn ödegården Ôljekläer oljekläder Ölägg slöseri Ômtränt ungefär Ôppanté ovan ifrån Ôpphällingé upphällningen Ör yr Össla slösaktig peson Össlit ödsligt Östánte öster ifrån |
Evert Taube
Född på Vinga där hans far var fyrmästare