Kosteröarna

Kosteröarna har i åtminstone 600 år haft en bofast befolkning som livnärt sig på fiske och i mindre omfattning även på jordbruk.

Hur Koster fått sitt namn vet man inte säkert, men det kan komma från fornnordiskans KOSTIR som betyder matplatserna och då syftar på Kosters goda fiskemöjligheter.

I flera hundra år tillhörde Koster det norska klostret Gimsö. Vid freden i Roskilde år 1658 blev Kosteröarna svenskt och år 1741 friköpte kosterborna öarna från svenska staten.
I mitten av 1700-talet bodde här drygt 50 personer som i huvudsak fick sin inkomst från hummer och ostronfiske. Befolkningen ökade kraftigt i samband med de sillperioder som inföll under 1700 och 1800-talet.

Räkfisket började i Kosterfjorden 1902 och det innebar ytterligare uppsving för öarna. I början av 1900-talet hade befolkningen ökat till 500 personer och på 1930-talet kulminerade befolkningskurvan till 600 mantalsskrivna personer. År 1935 hade Kosteröarna 30 räktrålare i sin fiskeflotta. Förutom fiske och jordbruk arbetade flera bofasta som tullare, lotsar och båtbyggare. Dessutom hade sommarturisterna börjat komma och det gav möjlighet till ökade intäkter för befolkningen.
Idag finns endast fem räktrålare på öarna, men fisket har fortfarande en stor betydelse för livet på Koster.

Kosteröarna är idag en genuin och levande kulturbygd med en förhållandevis stor fast befolkning.
För ett inblick i Kosters kultur historia, besöka gärna Hembygdsmuseet vid Långegärde på Sydkoster.

Upptäcka ditt eget smultronställe under en promenad