ARCHIPELAGOES Stockholms skärgård Kapellskär

Ligger längst österut på Rådmansölandet, väg E18. Mest känt som "porten mot öster", med passagerarfärja till Åland och godstrafik till Finland och Estland.

Heter det Kapellskär eller Kappelskär? Båda stavningarna och uttalen finns och används.

Om detta finns flera teorier, ingen av dem har kunnat beläggas.

Myten om att det en gång på medeltiden skulle ha funnits ett litet kapell där, har av nordiska språkforskare har med arkivaliska och arkeologiska utredningar kunnat avfärda kapellet som just en myt, som kanske tillkommit för att stärka argumenten för uttalet "Kapellskär".

De tre mest trovärdiga förklaringarna till osvenska uttalet "Kappelskär" skulle då vara:

1. En spillra av ett finskt element i svenskt språkbruk. Förekommer på flera platser på Ostkusten och skulle härstamma från det finska adjektivet "kapea", som betyder "smal, trång". Talar för uttalet "Kapellskär".

2. En annan teori tar avstamp i det gamla ordet för sjöröveri, "kapeld", något som förekom för att utöka lokalbefolkningens inkomster. "Kapeld har sedan förenklats till "Kappelskär".

3. En annan hypotes är att namnet skulle komma av ordet för rundsliped småsten, kappel.

Var så god och välj

Vid sekelskiftet fanns långt gångna planer på att anlägga en järnväg hit från Stockholm. Den relativt isfria hamnen skulle betjäna den ökande trafiken med Ryssland. Första världskriget satte dock stopp för planerna den gången.

Hamnen. Är en av länets största, ägd av Stockholms läns landsting. Hamnen är mycket gammal, den fanns under medeltiden och det var här som den ryska flottan samlades 1719 innan den började härja den svenska kusten.

Kappelskärsskäret. Här har tidigare enligt traditionen legat ett kapell (även om nutida språkforskare ifrågasätter detta som en myt). Begravningsplatsen som finns där har dock inget med det gamla kapellet att göra. Det är en begravningsplats för de sjömän som 1884 dog i kolera på Fejans karantänsjukhus. Ännu kan man på en gravsten läsa namnet på den i kolera avlidne Oskar Fröberg, 1855-1894. Ätten Ridderstad på gården Riddersholm har privat gravplats här.

Riddersholm. Herrgården har sitt ursprung i Sidö, en by som låg ca 600 m längre åt sydväst. Gården byttes på 1720-talet till frälse av ägaren till Håtö Säteri, Peter Soldan, adlad Ridderstad, (född 1671 på Ösel, död 1729) och gjordes till fideikommiss i hans släkt. Det nuvarande stenhuset torde ha byggts omkring 1770, men kan möjligen ha en äldre kärna. I parken står ett minnesmärke över Carl Fredrik Ridderstad, som utgav Norrtäljes första tidning. Gården ägs sedan 1973 av Stockholms läns landsting.

Riddersholms strövområde. Är ett vackert naturreservat på 350-400 ha och med ca 13 km strövstigar. Ägs sedan 1973 av Stockholms läns landsting. Den röda stigen går förbi Skärholmsgrynnan med en mycket vacker utsiktsplats över stora farleden. Den blå stigen går runt Kvarnudden med underbar natur och utsikt över såväl sjön Norrsundet som havsviken Södersundet. Vid Södersundet finns badplats och parkeringsplats. Den gula stigen går till större delen genom hagmarker förbi den gamla väderkvarnen från 1700-talet. På våren/försommaren är Kvarnbacken en upplevelse när vitsippor, gullvivor och orkidéer blommar. Den gröna stigen är den längsta och delvis av vildmarkskaraktär. Badbar strand finns vid Pettersudden och vid den s k badängen. Gunnarsmaren är en igenväxt havsvik, ett av Roslagens absolut finaste extremrikkärr, som erbjuder utmärkt skydd för allehanda djur och fåglar och hemvist för en del sällsynta växter, bl a många orkidéarter. Uppsatta orienteringstavlor i området visar vägen.

Estonia-korset. Allhelgonadagen 1994 restes ett minneskors i trä över dem som omkom vid Estonia-katastrofen i 28 september samma år. Ligger söder om hamnen mitt emot Kappelskärsskäret

Campingplats, ca 60 platser med eluttag för husvagnar samt 20 tältplatser. Servicebyggnad, kiosk.