Gålö

Gålön ligger c:a 3,5 mil söder om Stockholm mot Dalarö och Skälåker vid Gålö havsbad. Landareal: 1880 ha.

Gålö var säkert bebott redan under tidig vikingatid. Därom vittnar öns fornborgar och gravfält, liksom de gamla ortnamnen. Som minne från den ryska galärflottans härjningar 1719 finns de sk ryssugnarna och "krigskyrkogården" på näset ut mot Havstornsudd.
På udden utanför Skälåker finns en gammal kyrkogård, sannolikt består gravarna av ryska soldater som stupat under ett slag om infarten till Gålö hamnvik vid rysshärjningarna.

Den låglänta marken mellan Gålö och fastlandet var tidigare ett sund, som fylldes ut på 1850-talet.

Efter andra världskriget ville Stockholms stad ha lite mer rekreations områden. 1948 inköptes därför Gålö för att nyttjas som friluftsområde. Då satsades även pengar på att bygga bryggor på ön.

Dessa uthyrdes till allmänheten per säsong, där man fick skriva kontrakt för regler och underhåll.

Vid klart väder ser man ända till Dalarö.

Gålö, tidigare kallat Gårdö, var långt fram i tiden en typisk innerskärgårdsö med jordbruk och fiske som lika viktiga inslag i näringen. En förändring inträdde på 1860-talet då "Prins Carls uppfostringsinrättning för fattiga barn" förvärvade Stegsholm och härmed kom att sätta sin prägel på ön och dess bebyggelse. Samband med denna har bl a den speciella byggnadstypen - en sammanbyggd bostads-och ladugårdslänga - som finns vid Morarna, Fröberg, Skälåker och enligt uppgift också funnits vid Övre och Nedre Bihagen. Många av inrättningens barn inackorderades på de underlydande gårdarna för att ges lämplig uppfostran och samtidigt lära sig jordbruk. För dessa barn uppfördes skolan Berget vid Askvikens södra strand, en välbevarad skolbyggnad, idag utnyttjad som sommarställe. I en backe väster om Askviken ligger Nor, en fd lantgård med en intressant timrad manbyggnad uppförd omkring 1900 i nationalromantisk stil. Källa: Stockholms länsmuseums kulturhistoriska databas

Utsikt från Skälåkers hamn