Åkers kanal - Långhundraleden

Kanal mellan Trälhavet i Saltsjön och sjön Garnsviken i Roslagen.

Marianne kan få alla slussar att öppna sig

Farledens längd är 10,7 kilometer varav 3,7 kilometer är grävd kanal.

Slussvakten

Den enda slussen är 30 meter lång, 7,4 meter bred och 2,1 meter djup. Dessutom är den 'krökt', vilket lär vara unikt i Sverige.

 Långhundraleden

Vid äldre bronsålderns slut (1000 f Kr) befann sig havsvattenytan ca 15 meter högre än nu. Vattenlederna var fler och oerhört viktiga, några kommunikationsmedel jämförbara med båten fanns helt enkelt inte. På 1000-talet har vattnet sjunkit med ca 10 meter, men det skulle dröja århundraden innan vattenlederna minskade i betydelse. Långhundraleden har alltså en mycket lång historia. Den gick (går) genom gammal kulturbygd och längs leden kan vi följa en stor del av Sveriges historia i spåren. Men lyssna till namnen, Skepptuna, Gottröra, Angarn, Vada, Markim ... nog blir man nyfiken.


För en kort historik över Långhundraleden o Åkers kanal förr i tiden rekommenderas ett besök på Bosse Arnholms fina sida  

 

Museer: Båtsmansmuseet, Hembygdsparken Ekbacken, Kanalmuseet, Gamla slussvaktarbostaden, Åkersbro.

Källor: Österåkers kommun på internet , Alf Nordström 'Kring Trälhavet' 1980, Information från AB Åkers Kanal 1999, Information från sväng med turbåten m/s Sylvia på kanalen o Garnsviken 2000

 

 

Långhundraleden idag

 

Skriv en stump här, om paddling i Huseån, mellan Brottby o Uppsala.

 

En färd på Långhundraleden erbjuder en suggestiv historisk dimension. Man färdas längs en uråldrig trad rik på lämningar från Vikingatiden och bakåt. För den som vill fördjupa sig i denna aspekt, är det lämpligt att läsa in sig något på området förslagsvis via "Långhundraleden: en seglats i tid och rum", författad av Arbetsgruppen Långhundraleden 1993.
Turen innebär också en annan utmaning. Framfarten hindras på vissa sträckor av kraftig vegetation och/eller lågt vattenstånd. Vidare måste kajaken ibland bäras förbi forsar. Tältläger måste upprättas, mat lagas mm.

Därför rekommenderas följande förberedelser och utrustningsdetaljer:

Delar av Långhundraleden är idag ett av Upplands finaste kanotvatten. Det finns mycket att titta på och uppleva längs leden. Nuvarande Storån är rester från leden sträckning mellan Broborg och Uppsala.

Sevärdheterna är många längs med leden. Några exempel sträckan Åkersberga - Vada by;

Tunaborgen - ruin efter stenhus som byggdes av ärkesbiskopen i Uppsala i slutet av 1200-talet.

Ekbacken - gravfält från järnåldern.

Åkersbro - gammal marknadsplats från 1900-talets början.

Österåkers kyrka - runt klockstapeln från 1700-talet utbreder sig ett av Långhundraledens märkligaste fornlämningsområden.

Vikingabacken - gravfält från järnåldern. Längst ut på udden står en runsten med de spegelvända runorna mot farleden.

Hakunge gård - Gustav Vasas farfars farfar förvärvade gården 1369.

Stora Benhamra - sätesgård från 1200-talet som kom i kungens ägo 1588.

Vada kyrka - byggd på 1200-talet. Tre stora sjökullar kan ses vid Vada by vilka troligtvis är gamla gravkullar från 400 - 600-tal.

Många fynd har gjorts längs leden. Man har till exempel hittat träbitar förmodligen från pålar från ett dammbygge som anlades år 1026. En sådan här vall är mycket ovanlig i vår historia.

Man trodde också till en början att man hittat en del från en styråra men efter noggrannare kontroll visade det sig att brädorna som var i svart ek kom från 1400-talet och då fanns det inga vikingaskepp kvar.

'klass 4-6 a i Närtuna skola'

Holmbroån (Närtuna-Benhamra)
Holmbroån är farbar från Närtuna, vid högvatten. På 1000-talet rullades vikingaskeppen över vattendelaren mellan Skepptuna och Vidbo på väg till Uppsala. Ån passerar Helgösjön med både mycket vass och mycket fåglar.

Kanuter på Långhundraleden