Ystad har i en del ordstäv och
rubriker fått ståta med 
titeln Sveriges sydligaste stad - "Från Ystad till Haparanda" t.ex.
Detta stämmer dock inte - äran av att vara sydligast tillfaller grannkommunen
Trelleborg. Men det finns en del annat man kan skryta med i Ystad. Den färjelinje
till Stralsund som öppnades härifrån på 1800-talet var Sveriges första
direktförbindelse med kontinenten. Och tidvis har Ystad varit både Skånes största
hamnstad och dess, näst efter Malmö, största stad.
Ystad är en stad med rötter i
medeltiden, 
uppvuxen kring hamnen och sillfisket. De små gränderna, det slingrande gatunätet,
hornblåsarna i Mariakyrkan - det finns mycket i stadsbilden som erinrar om gångna
tider. Under vissa perioder - Napoleonkrigen t.ex. - har staden också varit ett
betydande smugglarnäste, något som avspeglar sig i gatunamn som Lurendrejargränd
och Supgränd.
Jordbruk, småindustri, turism
och inte minst sjöfart är ledande näringsgrenar i denna kommun. Ystad har
dagliga färjeförbindelser med Bornholm, Tyskland och Polen.
Ystad kommun ligger i ett bördigt
och öppet slättområde.
Bokskogar, långa sandstränder, små fiskehamnar och ett otal slott och herresäten
präglar också landskapsbilden. Mest känd är kanske Ale stenar - Skånes svar
på Sydenglands Stonehenge. Namnet "Ystads" ursprung är inte helt
klarlagt, men omöjligt är inte att förleden "y" kan ha något med
"idegran" att göra. Det kan ha stått en dunge av sådana träd på
platsen där staden sedan uppstod.
