Barsebäck

År 1876 fanns i Barsebäck ca 330 personer och 31 fiskebåtar, varav 19 större. Fiskeläget var känt sedan 1100-talet, en tidsepok då det var mycket gott om sill i Öresund. I dag är hamnen i första hand en plats för fritidsseglare.

Barsebäcks fiskeläge har en fascinerande historia. Under medeltiden var sillfisket rikligt och gynnsamt för Barsebäcks utveckling, men byn har tidvis varit nästan obebodd – som i slutet av 1600-talet då Karl XI brände ner hela läget.

Barsebäckarna var långt in på 1700-talet beryktade för sin vildhet, vilket delvis förklaras med att man efter Karl XIs dåd tvingades till sjöröveri för att överleva...

I slutet av 1800-talet lär Barsebäckshamn varit en tummelplats för smugglare, som jagade av tullare, förde i land varor från närbelägna Köpenhamn.

Fortfarande kan man hitta en och annan fiskestuga i Barsebäckshamn och här finns gott om fritidsfiskare. Småbåtshamnen är också populär.

I byn råder parkeringsförbud. Parkera vid infarten till Barsebäckshamn! Varma sommardagar är det många badgäster som trängs på piren och i gröngräset samt på sandstranden. Då kan det vara skönt att slippa onödiga motorfordon i hamnen.
Ett litet tips: Promenera gärna längs Öresundkusten längs med Stenbocksvallar till Barsebäck Saltsjöbad om solandet och badandet blir lite enformigt...

Barsebäcks gods har anor från 1300-talet. Godset har bl a varit i den kända ätten Thotts ägo. Barsebäcks säteri är beläget nära fiskeläget. Godset nämns i rimkrönikan 1429 , då en del av svenska flottan förliste. I det nuvarande slottet torde ingå delar av det senmedeltida stenhus som fanns på den gamla sätesgården.

Barsebäcks kärnkraftverk. Den första reaktorn i Barsebäcks kärnkraftverk, nära Barsebäck i Kävlinge kommun, togs i bruk 1975. Verket levererade el på nätet första gången den 15 maj 1975, kl 21.43. Reaktor nr 2 laddades 1977. De båda reaktorerna har producerat c:a 9 TWh årligen, och totalt har verket svarat för c:a en tredjedel av Skånes energibehov.
Kärnkraftverkets placering mitt i en av Skandinaviens mest tätbefolkade regioner har gjort det till en viktig symbol för kärnkraftsmotståndet i både Danmark och Sverige, i synnerhet under folkomröstningen 1980. Efter en uppgörelse mellan staten, Sydkraft och Vattenfall stängdes reaktor 1 den 30 november 1999. Enligt regeringsbeslut skulle den andra reaktorn stängas den 1 juli 2001, men frågan har överklagats till EU, och det slutliga beslutet låter ännu vänta på sig.