Munsö

Munsö, som inte längre är en egen ö, börjar vid gården Kersösund.

På höger hand ligger Björn Järnsidas hög, ett gravfält från järnålder. Namnet Husby gård antyder att detta varit en kungsgård eftersom Husby var namnet på kungliga gårdar. När man åkt genom gården håller man rakt fram. Åker man rätt svänger vägen ner mot Långtarmen och man kommer ner i ett gammalt grustag med en stor grundvattensjö. Är det badväder så passa på, vattnet är turkosgrönt och ibland varmt men det är väldigt djupt. Åk längs sjön på den sida som ser roligast ut och ta dig upp på vägen mot Bonavik. Vid Bonaviks gård ser det lite privat ut att passera men cyklar man fort hinner de knappt se en.

Sjön Snorran ser man inte mycket av om man inte tränger igenom djungeln som omger den. Detta är knappt värt mödan eftersom man inte kommer igenom vassen som omger sjön. Dessutom kryllar det av fästingar på Munsö som bär på den otäcka sjukdomen TBE. Så har man fästingnojja är det bäst att stanna på cykeln.

När man efter det gamla torpet Malmtorp kommer ut på öppen mark igen tar åsen på höger hand slut och ett vidsträckt grustag sträcker sig ända upp mot Malmhuvud. Inte särskilt vackert. Hela åsavsnittet ner till Bonavik kommer att utplånas.

Strax norr om Nytorpet finns en till grundvattensjö.

Fortsätt förbi Löten på vägen mot Malmtorp. Följ vandringsleden för att inte störa de som bor på Malmtorp. Traktorstigen ut mot Malmhuvud är mycket fin. Den övergår i en liten stig som leder över till ön. Följ vandringsleden upp till högsta toppen för fin utsikt (cykeln måste bäras). Därifrån downhill i lös sand till norra delen på ön. Lite trixigt att ta sig tillbaka.

Väl tillbaka till Malmtorp tar man åt höger, cyklar över en vägbank eller vad det nu är och kommer fram till Lindevik.

Här kan man följa bilvägarna tillbaka till bilen eller cykla ut till Pimpeludd titta på naturreservatet Väsby hage och kanske därifrån ta sig över med färjan till Adelsö.