Fiske

Fiske i Arbogaån

Foto: Robert Johansson

Fiskesäsongen börjar på allvar med Norsens ankomst på våren. Den fiskas nästan uteslutande med sänkhåv, antingen från de traditionella håvbåtarna eller även från land med mindre beteshåvar.

I släptåg med Norsen kommer en ofta bortglömd kämpe, nämligen Aspen. Den förekommer talrikt och vikter på ca 4 kg är inte ovanliga. Aspen tas vanligast på spinn men också på mete med levande löja.

I och med att Norsleken klingar ut, börjar Gösen stiga upp för lek i ån. Gösen fiskas på flera olika sätt, varav det kanske vanligaste är mete med löja. En annan vanlig fiskemetod är kastfiske eller dragrodd med wobbler och skeddrag, alternativt vanlig vertikalpimpel från båt. En metod som blir alltmer populär är att fiska med fluga, det har börjat praktiseras allteftersom nya " flugmönster " kommit dessa imiterar oftast småfisk ( streamer ).

Gäddan förekommer riktaligt i hela å systemet, och kan sägas vara mycket fin i Arbogaån. Den är ofta kort och grov med vackra färger och enligt kännare välsmakande. Förekommande fiskesätt är spinn, mete, dragrodd och en numera nästan bortglömd fiskemetod, slantfiske. Slantfiske bedrivs lämpligen med grovt långspö med toppknuten lina och mört som bete. Man doppar betet på kända ståndplatser. Metoden var vanlig innan kastspöt kom. Även gäddan tål att fresta med flugspöt.

Öringen och Regnbågslax har utplanterats sedan 1983 i ån genom Arboga fiskevårdsförenings försorg. En målsättning för föreningen är att göra detta årligen och då helst flera gånger per år. Fisken som utplanteras är i fångstfärdig storlek och kan ses som ett slags "put and take " fiske. Men det finns en förhoppning om att då främst öringen som visat sig mer svårfångad skall kunna bilda självreproducerande bestånd. Dessa båda fiskar kan bottenmetas, flugfiskas och spinnfiskas. Vanligt är att meta med räkor eller kasta med spinnare. Det är mycket folk, både unga och gamla som provar fiskelyckan vid den premiären.

Iden är en sportfisk som också är vanligt förekommande, den tas ofta på spinn då den är en aggressiv fisk, men vanligast är ändock att man får den på mete. Vanliga beten är deg eller mask.

Abborren behöver väl ingen närmare presentation men finns liksom Gäddan i hela å systemet och kan fiskas på alla sätt.

Ålen förekommer oftare än gemene man känner till, och tas vanligen på bottenmete nattetid. Bra beten är daggmask eller löja.

En vanlig och riktalig fisk som oftast blir bortglömd är Laken vilken man kan få under hela året men lättast under hösten på mete med daggmask. Den fiskas vanligen i våra insjöar under lekperioden under januari, här finns det möjligheter att utveckla något ganska oprövat i Arbogaån. Varning skall dock göras för ån vinter tid, då isen oftast är väldigt förrädisk på grund av strömmen.

Andra vanliga metfiskar i ån är Braxen, Mört, Sutare och Löja sen finns ett antal andra mindre vanligen förekommande fiskar som bl.a. Sarv, Ruda, Björkna, och Färna.