|
Värnanäs skärgård naturreservat |
Reservatet i Kalmarsund öster om Stuvenäs kan endast nås med båt.
Den grunda skärgården utanför Värnanäs består av låga, skogbevuxna eller öppna, gräsklädda moränöar, mot fastlandet ställvis kantade av vassbälten och ytterst med en rik förekomst av smärre skär och grund.
Många av de större öarna är skogbeklädda med ett mer eller mindre slutet trädskikt av varierande sammansättning. Mer sluten skog förekommer främst på Slätö, Bekrakläppen, Storö, Södra Sandholmen och Törnholmen. På flera av dessa öar växer naturskogsartad blandskog av ris-grästyp. Trädskiktet domineras av ek, tall och björk, ibland med inslag av bok och asp. Buskskiktet består vanligen av enbuskar, slån, nypon och trädföryngring. På några öar som Södra Sandholmen och Törnholmen dominerar rena tallbestånd. Planteringar med bergtall och gran förekommer också. På Storö växer gles ekskog som har karaktär av ekhagmark. Huvuddelen av ekarna är gamla och mycket grova. Flera månghundraåriga jätte-ekar, skyddade som naturminnen, förekommer. I övrigt består trädskiktet av klibbal, björk och några mycket grova bokar. Den centrala delen av ön upptas av en tät, medelålders granplantering.
De mindre öarna har ofta en mer mosaikartad struktur med öppna gräsytor omväxlande med delar som är bevuxna med trädgrupper och buskar. Trädskiktet består vanligen av ek - ibland grova träd av hagmarkstyp -, gran, tall samt björk. Buskskiktet är ofta tätt och utgörs av en, apel, nypon och slån. Vissa mindre öar och skär saknar helt träd och har endast ett svagt utvecklat buskskikt. De domineras helt av öppen gräshed eller torräng.
Längs med delar av strandlinjen och inne i de grunda vikarna utgörs vegetationen av täta, sammanhängande bladvassbestånd. I övrigt dominerar steniga och vegetationsfattiga moränstränder. I de grunda vattenområdena domineras vegetationen av släktena Potamogeton (nate) och Myriophyllum (slingeväxter). Vidare förekommer växter inom släktena Ceratophyllum (särv), Ranunculus (möja m fl), Chorda (snärjtång) samt sparsamt med Chara (kransalger).
Knubbsälen
Området anses vara den viktigaste lokalen för knubbsäl i Östersjön. Tyngdpunkten i knubbsälens förekomst i Sverige ligger sedan gammalt vid syd- och västkusten. I Östersjöområdet har utbredningen sedan lång tid tillbaka varit begränsad till de södra delarna - i Sverige är allmän och regelbunden förekomst dokumenterad längs hela smålandskusten, runt Öland och Gotland. En betydande fragmentering av Östersjöpopulationen har ägt rum under modern tid och numera förekommer knubbsäl endast vid tre lokaler i Kalmarsund samt vid en lokal vid Falsterbro. Totala Östersjöpopulationen utgör endast ca 600 djur varav knappt hälften finns i Kalmarsund. Som mest har 140 djur observerats vid Värnanäs. Värnanäspopulationen svarar för ca 50% av reproduktionen i Kalmarsund.
Fåglar
Området hyser också en mycket rik fågelfauna. I den sydvästra delen av reservatet ligger Svartö där en av landets största kolonier av mellanskarv häckar. Andra karaktärsfåglar är grågås, kanadagås, gravand, skäggdopping, småskrake, storskrake, vigg, svärta och brun kärrhök. Skräntärna, kentsk tärna, småtärna, fiskgjuse och havsörn tillhör de arter som regelbundet besöker området. En för trakten relativt stor silltrutkoloni häckar inom reservatet. Bland vadarna är rödbena och strandskata vanliga arter. I buskmarkerna finns det gott om småfåglar som exempelvis näktergal, rosenfink, törnskata och olika sångare. Höksångaren har här troligen en av sina främsta förekomster längs Smålandskusten.