Gränsö naturreservat

Gränsö utgörs av en halvö, 5 km lång och 1 km bred, belägen ca 2,5 km öster om Västervik. Det går att komma dit med både bil, cykel, buss och båt. Gränsö, som sträcker ut sig mellan Lucernafjärden i väster och Gudingen i öster, är ett tätortsnära rekreationsområde med stora naturvärden och goda möjligheter till friluftsliv. Den typiska skärgårdsnaturen i kombination med herrgårdslandskapet erbjuder besökaren ett varierat och vackert landskap att vara i.

Norra delen av Gränsö består av ett omväxlande kulturlandskap med betade ekhagar och öppna fält. Terrängen är flack och utgörs av en utsvallad, sanddominerad isälvsavlagring. Sydost om Gränsö slott är terrängen mer omväxlande och övergår via en sandås med en högsta höjd på 12 meter, till en bergig, kuperad markformation som sträcker sig ända till Gränsö udde. Berggrunden på halvön utgörs främst av röd Västervikskvartsit.

Utmärkande för Gränsö är att det finns flera olika naturtyper med inbördes helt olika karaktär, från tydligt kulturpräglade hagar till fattiga hedtallskogar. Naturtyperna varierar också i öppenhetsgrad från helt öppna ytor till slutna, träddominerade bestånd. Gränsö har också ett rikt djurliv. Det finns gott om både däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur, ormar, insekter och andra smådjur.

På Gränsö finns en 12 km lång vandringsled, Gränsöleden, med fyra vindskydd, eldplatser och toaletter. Runt halvön går också en ridstig med stallet som utgångspunkt. Andra viktiga platser är de många baden med både sandstränder och klippbad.

Fornminnen på Gränsö

Bondbacken
Den första gården på Gränsö kallades "Bondbacken". År 1544 nämns två gårdar på "Gränzö Kronogodz i skiären". Den första gången som gården finns på en karta är år 1646. Då finns där två torp, Norrgården och Sörgården. De bör vara ganska nybyggda då eftersom danskarna bände Gränsö gård 1612, enligt Sune Garpenby i Gamleby,

På kartor år 1691 och 1693 finns bara ett hus utsatt på Bondbacken. Kanske brändes husen av danskarna 1677 och bara ett blev återuppbyggt 1691. År 1707 finns ett hustecken och 1750 två. År 1783 finns en gårdsmarkering vid Bondbacken men den är försvunnen år 1792.

Vilka som bott på Bondbacken är svårutrett eftersom namnet "Gränsö" och "Gränsö torp'' kan avse en eller två gårdar och "Gränsö" även herrgården.
1686 föds Olofs son Arnders på Gränsö.
1698 dör Måns Nilsson, Gränsö.
1731 avlider änkan Elisabet Sunesdotter, Gränso torp.
Herrgårdem nämns med säkerhet 1731 då en son till kapten Piper föddes.

I dag finns rester av Gränsös första gård på Bondbackens torräng, 50 m syd om badstranden.

Sörgården
Grunden efter Sörgården ligger 75 m söder om Bondbacken. Där finns bara spisröset med en del tegel kvar. Ingenting av grundmurarna återstår.

En båtlänning finns i stranden 100 m öster om Sörgården. Den är stor och välbevarad, 12 x 3 m c:a. År 1750 finns inloppet till en hamn i närheten.

I stranden 150 m mot sydost finns ytterligare en båtlänning. Den är 3 m bred och lagom djup att användas i dag. I anslutning finns en stenmur som är byggd längs med land som en 15 m lång vågbrytare och slutar intill en modern brygga. Dess syfte är oklart men den kan ha varit använd vid det båthus som syns på kartan 1646. Nu finns ett spisröse med tegelbitar i de svårtillgängliga slånsnåren på den kulle som förr skjutit ut från stranden. Den kallades år 1646 för Båthuswükan.

På kartan från 1750 finns en liten hamn där det i dag är ett kärr som är avskuret från havet. Det verkar ha varit ett smalt inlopp med en hamnbassäng troligen för torpens båtar. Märkligt nog saknas hamnen på kartan 1646. Nu verkar skogsmarken mellan den forna hamnen och stranden vara för hög för att ha varit farbar med båt på 1700-talet. Men stämmer kartans upppift bör inloppet ha varit där det stora diket i dag löper ut.