Björkskär

Björkskär är en ö längst ut i havsbandet i Gryts södra skärgård. Enligt muntlig tradition har Björkskär ansetts som den fattigaste av alla öar i Gryt. I Broocmans beskrivning över Östergötland från 1760 nämns Björksär som frälsefiskeskär under Fågelvik. Till herren på Fågelvik skulle Bjösrksärsborna betala arrende för mark och fiskevatten.
Stugorna på Björkskär var av typen ryggåstugor med ett rum och kök, låga för att vara skyddade mot havsstormarna. En annan orsak att man byggde lågt var att skatten höjdes om man byggde en stuga mer än 7 stockar hög. Givetvis var huvudnåringen på ön fiske. Den viktigaste fisken var strömming, torsk och ål. Strömmingen och torsken saltades i tunnor eller fjärdingar och förvarades i dessa till nästkommande år. Då for man till Linköping och sålde det. Ålen såldes till tyskar som seglade längs kusten och gjorde åluppköp.
Sjöfågeljakten hade också stor betydelse för deras hushåll, av dessa fick man kött att äta och man tillverkade fina kuddar och bolstrar av dunet. När det gällde lantbruket var det mycket sparsamt, men man odlade lite potatis i remsor mellan bergen, det räckte till ett par korgar per familj.
Männen på Björkskär kunde ibland hjälpa andra gårdar att sköta om deras fiskeredskap och som ersättning fick de mjöl, gryn och ärtor med sig hem. Varje familj hade ca en eller två kor och ibland ett par får som man fick mjölk och ull av. På sommaren hade man en gris.
Eftersom Björkskärsborna var beroende av fiske hade de på ön utvecklat ett eget signalsystem om det var tjockdimma ute. Kvinnorna på ön gick upp på ett högt berg med sina bråpannor och slog på dessa. Ljudet hördes vida omkring och på så sätt kunde männen hitta rätta vägen hem.
Björkskär idag är en sommarö med sommarstugor ägda av ättlingar till tidigare Björkskärsbor.