Rödjan och Älgö nämndes redan på 1240-talet i danska seglingshandböcker. 

Inte långt härifrån finns Vitsands sund. Denna passage blev under kriget 1854-55 känd för ett allierat genombrytningsförsök mot Ekenäs, företaget av fartygen "Hekla" och "Arrogant". Till försvar spärrades sundet med en kätting som beströks med eld från ett bakom uppkastade vallar förskansat batteri samt av ett skarpskyttekompani. De allierade sprängde dock kättingen och fartygens eld nedtystade batteriet. Därefter forcerade de till Kalvholm, men blev på nytt hejdade av batteriet, som nu ställt upp sig vid Lekvalls by. Fartygen kapade ett saltlastat handelsfartyg såsom eldvärn, men gav till slut upp genombrytningsförsöket.

Stora Svartö är en populär naturhamn. En 1,2 m båtrutt leder till en vik på denna ö, som är ett friluftsområde som ägs av Helsingfors stad. Om man är mycket försiktig kan man komma hit med en båt som har större djupgående. Det finns ett annat friluftsområde på västra sidan av farleden. I hamnen kan man förtöja båten vid en brygga. En ramp för sjösättning av båtar i hamnen.

År 1789 var viken en hamn för Sverige-Finlands kanonbåtar. 

De vackra sandstränderna i omgivningen av en ståtlig fyr i norra delen av Fagerö är mycket populära bland båtfararna i skärgården. Om du ankrar här bör du akta dig för svallvågorna från båtarna, som använder en livlig farled nära. Det finns en skyddad hamn dit det leder en utprickad båtled. Det angivna leddjupet  är 1.2 m men om man är mycket försiktig kan man komma dit med båtar som har ett större djupgående. Kajplatser på 2.0 -3.0 meters djup. Numera ägs ön av Helsingfors stad och den är ett populärt utflyktsmål bland huvudstadsregionens invånare. Det går regelbundet en skärgårdsbåt från Helsingfors till ön. 

Det fanns en gång på 1700-talet en såg på Fagerö. Man vet att sågade trävaror har exporterats ända till England. 

Ön har varit ett lots-, tull- och fiskesamhälle från och med 1840-talet. Arkitekt C.L. Engel ritade lotsstugan 1839. Viken kan användas som hamn i nödfall. Ön har också varit känd för sina varv.

Estniska fiskare bebyggde ön på 1800-talet. Det finns även numera välbevarade fiskelägen på ön. Segelsällskapets byggnad från år 1912 är ritad av S. Frosterus. 

På nordvästra sidan av Ulko-Tammio ligger en skyddad vik för båtfolk på besök.

Det ligger en skyddad ankarplats i nordväst mellan Koön och Svartholmen.

På Furuholm ligger en sektorfyr som belyser olika farleder i tre riktningar. Basfarleden för båttrafiken svänger mot norr. En 5.0 m farled som går genom Ekenäs skärgårds naturpark viker av mot öster på södra sidan av Furuholm. 

På Hästö och öarna i närheten fördes häftiga strider mellan Finlands och Sovjetunionens trupper år 1941.   

Man kan hitta skyddade ankarplatser eller naturhamnar vid södra spetsen av Vormö mellan Hamnholmen och Vormö samt litet mera västerut i Ramsös norra vik. Svenviken som ligger norr om farleden anses vara ett av de vackraste vattenområden i Finland. I nordöstra spetsen av Vormö ligger en ganska skyddad hamn med förtöjningsringar fastbultade i strandklippan. En annan naturhamn ligger norr, mellan Klobbackaudden och de små holmarna söder om den. Udden ligger öster om väderkvarnar.

Båtrutten leder mot sydöst och nordväst från det vackra sundet Kalasiiansalmi. Det finns inga prickar längs rutten. Två små kummel markerar rutten i båda ändarna av sundet. Man kan använda rutten på egen risk och man borde vara försiktig. Det nominella seglationsdjupet av rutten är 1.2 m. Det finns goda tilläggningsplatser längs rutten.

Ön Majasaari är ett fritidsområde i Veckelax kommun. På Majasaari finns en naturhamn där man kan kasta ankar. Stranden är ganska skyddad med undantag av ostliga och nordostliga vindar. Under sommartiden är vindarna längs Finska vikens kust vanligen sydvästliga. 

Under andra världskriget var ön en bas för tyska ubåtar.