Malörhällan

Vid Malörhällan, SO om Burvik, finner vi övre Norrlands kanske mest monumentala lämningar efter ett fiskeläge. Uppför den gamla strandvallen löper sju mäktiga stenmurar, 30 meter långa och som mest en och en halv meter höga. Dessa stenvallar har en gång tjänat som skydd för uppdragna båtar. På krönet av backen finner vi mängder av gistgårdsrösen - små stensamlingar liggande i rader. Det är rester av vad som en gång varit torkställningar för nät. Genom landhöjningen kan man beräkna att fiskeplatsen troligtvis börjat användas vid 1400-talets början. Allteftersom landet höjt sig har man byggt på båtlänningarna, ända tills viken blivit så pass uppgrundad att fiskeplatsen inte längre gått att använda. Detta torde ha skett någon gång i slutet av 1600-talet. Det stämmer väl överens med en tradition att "platsen en gång skall ha brukats av borgare från Piteå", vilka på mitten av 1600-talet flyttade sin fiskeplats till Skötgrönnan, NO om Malörhällan. Skötgrönnan hade de fått i förläning av drottning Kristina.
Ur Bureå, en historisk guide.