Oxelösund

Namnet Oxelösund kan härledas till att området ursprungligen varit en ö bevuxen med oxelträd. Skärgården utanför Oxelösund har varit känd för goda fiskevatten sedan medeltiden

Ångbåtstrafiken och järnvägarnas utbyggnad bidrog till att Oxelösund under 1800-talets andra hälft kom att bli en rekreationsort med badanläggningar och sommarvillor, främst för borgarna i Nyköping. Under 1920- och 30-talen förtätades områdets lotsstugor med sommarvillor och egnahemsbebyggelse.

Enligt en karta från 1699 fanns en krog vid den skans som börjat att byggas under 1600-talet. Krogen brändes ner vid rysshärjningarna 1719 och en ny krog byggdes upp. Under en period på 1800- talet innan järnvägen anlades på 1880-talet fanns här också gästgiveri och skjutshållning.

Det militära skyddet förstärktes längs med kusten under 1600- talet. En befästningsanläggning i form av en stjärnskans uppfördes under denna tid på samma plats där nu serveringen ligger.

Efter en period av förfall byggdes en skans med fem huvudhörn och fyra redutter under överinseende av fältherren och arkitekten Erik Dahlberg. Skansen blev dock aldrig slutförd och kom att förfalla. De lämningar som nu finns kvar är rester av vallarna.