"Första gången vi kom till Åland på egen köl var en midsommarkväll 1973. Vi hade lämnat Berghamn söder om Nagu i Gullkrona skärgård och gått över Skiftet i bra väder. Klockan var strax 9 på kvällen när vi gled in på blankt vatten mot en brygga på Husö, som hör till Sottunga skärgårdssocken. Akterdraggen tog fint och föränden gjordes fast av en husöbo av äldre årgång.

- Får vi ligga här i natt? (Man får ligga nästan var som helst, om man är normalt uppfostrad och visar det). - Jo, gärna, och välkomna till Husö. Ni är på Åland nu... - Det vet vi allt. - Jo, men ni har den finska flaggan i salningen... - Visst, vi kommer från fastlandet, men i morgon när vi kommer till Mariehamn skaffar vi oss en Ålandsflagga. - Månnint´det sku va bättre utan någon flagga alls? På Åland skiljer man mellan ålänningar, fastlandsbor och rikssvenskar. Här finns en stolt, tyst nationalism, som gör ett intryck på besökaren. 

Så här skrev Valdemar Nyman, kyrkoherde på Åland och kulturpersonlighet: 

”Vet man något om de vattenvidder stävarna klyver och om de fjärrblånande, närgröna land man lyckas urskilja, är resan genom denna i världen alldeles enastående arkipelag dubbelt nöjsam. Dock - det finns mer storslagna landskap, det finns skönhetssyner av mer affischklatschigt mondän natur eller mer vilt ödemarksromantiska. Vad vi i detta landskap ser, är den älskades anlete, intimt, med det outsägbaras charm, öppnande sig som blomman för den enkelt fattiga kärlekens allvarsljus". 

Ett örike skapat för seglare
Detta lilla örike, som tycks skapat för oss seglare, är 40 distansminuter från Signilsskär i väster till Kumlinge och Kökar i öster, åtminstone för måsen. Eftersom vi seglar, så blir det kanske 50-60 dm. Från Dånö Gamlan i norr till Ledskär i söder är det litet kortare.Allra längst i norr, förresten, ligger den lilla ön Märket och mitt över den går landgräns mellan Åland och Sverige. En runtsegling blir 90-100 dm och kan alltså bekvämt genomföras inom veckan. Goda naturhamnar Överallt hittar man goda naturhamnar och med litet planering sjömackor och handelsbodar. Språket är svenska och valutan FMK. Skaffa gärna finska båtsportkorten, serie C, Åland, (finns hos Nautic) som en första förberedelse. Väl i Mariehamn tar du säkert en rundvandring på Ålands museum borta vid östra hamnen. Det har fått pris som ett av Europas vackraste och modernaste museer och man håller gärna med.

Härliga fiskrätter
På vägen tillbaka till båten längs den lummiga esplanaden skall du veta, att det bor en redare i ungefär vartannat hus. Namn som Gustaf Eriksson, segelfartygskungen, och Algot Johansson, tankerredaren, är stora i åländsk och nordisk sjöfartshistoria.På Hotell Arkipelag eller Nautiska Klubben kan du få härliga fiskrätter och till dessert vaniljglass med kinouskisås om du ber snällt eller med havtornsorbet om du ber ännu snällare. Två åländska sjövägar rekommenderas. Vilken du väljer beror på tid och vind. Antingen runt norra Åland eller genom Sottunga till Kökar. Vi startar i V. hamnen i Mariehamn under Pommerns mäktiga peke. Få inte din mast i det! Gå västvart redan vid båken Druvan och innanför Utbådan och så norröver längs kusten. Om masthöjden inte överstiger 8 m, seglar du vidare upp genom Marsundsfaret och annars runt Eckerö.

Mellan Signilsskär och Eckerö stannar du väl till i Storby, där tsaren uppförde det ståtligaste postkontor man gärna kan tänka sig. Därifrån gick post till Grisslehamn per postbåt, som roddes eller segla-des över Ålands hav. Vild, majestätisk kust Norr om Finbo möts lederna och du seglar in i sunden upp mot Dånö spejande efter havsörn och pilgrimsfalk, som håller till i höga tallar och på klipphyllor. Kusten är vildare, mer majestätisk än nere vid Mari-ehamn. Häruppe var säl- och strömmingfångsttrakter, här betade kreaturen i stora lövängar, här bodde människor vid vår tideräknings början. Färden går vidare österut och innanför Sommarö och Simskäla, förbi Vargata och genom Bomarsund. Tvärs över Lumparen bär det nu, genom Lemströms kanal och tillbaka till Mariehamn, men nu i östra hamnen. Den andra, lika oförglömligt vackra färden går från Mariehamn söderut förbi den klassiska angöringshamnen Rödhamn och Ledskär, där 12-våningsfärjor ibland verkar jaga en stackars seglare. Lägg gärna till i Degerby, som har en handelsbod vid hamnen, dit semesterfolket flockas, när dagens färska bröd levereras. Segla så norr om Degerön i det pastorala Bänöfaret via Husö till Kökar eller söder om ön genom Föglö Kyrksund och sydostvart över Kökars fjärd.

Vikingavatten och sjörövaröar
I båda fallen ser du flera sjömils håll i vackert väder kyrkan på Hamnö med sitt röda tak, sina grå kullerstensmurar och sin röda klockstapel som är och ser ut som en båk. Dessa är vikingavatten och sjörövaröar. Här gick österlandsfaret med hansakoggar. Här slogs svenska, ryska, och engelska örlogsmän. Fjärdarna här är grunduppfyllda och landet stiger som bekant, så det finns skäl att hålla sig till de väl utprickade lederna. I princip är allt finskt vatten vid sidan om dessa att betrakta som militär skyddszon och den finska kustbevakningen är litet road att finna svenska och andra utlänningar utanför lederna. Men själva Åland är demilitariserat genom en internationell konvention av 1921. Om vägarna till och från Mariehamn skall vi berätta om i en kommande artikel och ge tips. Hela rundan Långedrag - Göta Kanal -Mariehamn - runt Skåne Långedrag tar nog tre á fyra veckor. Men du behöver inte göra hela resan själv. Låt en besättning segla båten till Åland och segla själv hem eller tvärtom. Vi garanterar, att en sådan resa blir en upplevelse för livet och din hemkomst blir Odysseus´ med havssorl i själen, diger av blommande minnen av apelholmar, oxelöar, havtornsuddar, olvonnäs, och i ögat ett ljus som är ljus och speglingars spegling av vardagsskönhetens äventyr..."

Citaten i texten är återgivna med förlagets tillstånd ur Valdemar Nyman: Längs åländska sjövägar, Albert Bonnier 1968.

B-G Nilson