Häringe

På 1900-talet har Häringe ägts av bl a Torsten Kreuger och Axel Wenner-Gren.

Både vid Häringe och Hammersta finns rester efter tidiga bosättningar i form av järnåldersgravfält. Vid Häringe finns också en runsten och nära stranden väster om slottet ligger troligen resterna av en medeltida anläggning.

Omkring år 1500 ägdes Häringe av Sten Sture d ä. Det brändes ned år 1501 av unionskungen Hans. Från ätten Sture gick Häringe vidare till Gustav Vasa och kom genom arv i Gustav II Adolfs ägo. Han skänkte 1628 gården till sin fältmarskalk Gustaf Horn, som uppförde en manbyggnad i holländsk senrenässans. Sitt nuvarande utseende fick Häringe genom en ombyggnad på 1770-talet. På 1900-talet har Häringe ägts av bl a Torsten Kreuger och Axel Wenner-Gren.

Hammersta var säteri redan på medeltiden och på ägorna finns ruinen efter en medeltida anläggning med kraftiga stenmurar. Av säteriets mangård kvarstår idag två flyglar efter att manbyggnaden, som ursprungligen var från 1680-talet, rivits 1972. På en separat fastighet invid säteriet uppfördes Hammersta gård 1914 efter ritningar av Ernst Stenhammar. Från och med 1998 har egendomen övergått till Skärgårdsstiftelsen.

Natur

Det omväxlande och kuperade landskapet kring Häringe och Hammersta med höga berghällar, havsvikar, småskaligt odlingslandskap, lundar och ekhagar bjuder på spännande naturupplevelser. Här finns ett rikt växt- och djurliv. Ädellövskogen i området utgör en av de botaniskt rikaste lokalerna på Södertörn. Det ljusa, omväxlande landskapet är fint för strövtåg och vid Häringenäs är utsikten vidsträckt både mot skärgården och inåt land.

I reservatet finns ett stort antal fridlysta jätteekar. Dessa träd är hemvist för en lång rad ovanliga och säregna skalbaggar och lavar. Fågellivet är rikt i lövskogarna och hagarna, med flera ovanliga arter, t ex mindre hackspett, stenknäck och skogsduva. Ovanför de fiskrika vikarna jagar fiskgjusar. Den näringsrika sjön Bobäcken utnyttjas intensivt av fiskande skräntärnor och som rastplats för vigg brunänder skrakar. Bland de sistnämnda kan man med lite tur även få se salskrakar under hösten. Särskilt vår och höst kan stora skaror änder och svanar rasta i vikarna och sunden. Detta brukar locka till sig havsörnar, som ofta patrullerar över området. Kring slotten ser man under sommarnätterna ofta fladdermöss. De gamla träden, byggnaderna och insektsrikedomen gör Häringe och Hammersta till mycket bra områden för fladdermöss.

I ädellövskogarna växer en mycket välutvecklad lundflora, bl a med sällsynta lundgräs, t ex skogskorn, storgröe, lundslok och strävlosta. Andra lundväxter är ramslök, tandrot myska, hässleklocka, nässelklocka, skogsknipprot, vippärt, vårärt, underviol, lundarv och sårläka. Här finns också vildväxande murgröna och den mycket sällsynta svampen svart hjorttryffel.

Muskån, vid Hammersta, är lekplats för bl a havsöring, kräftor, ål och id. Ån är också värdefull som övervintringslokal för strömstare.

Sevärt

Markerade strövstigar av varierande längd finns spritt i hela reservatet. Observera att de flesta vägarna är avspärrade för biltrafik. Vid infarterna till reservatet finns dock flera rymliga parkeringsplatser. På Häringe slott hålls numera kursverksamhet och här finns också servering. På Hammersta gård drivs en gårdsbutik, tel 08/500 49 053.

På Furubergets västsida, öster om Hammersta gård, finns en grotta. Utforskning av grottan kräver både rep och klättring och kan vara lite besvärlig. Söder om Hammersta gård ligger den gamla borgruinen efter Hammerstahus från 1300-talet.

Transporter

Reservatet ligger intill väg 73 mellan Haninge och Nynäshamn. Pendeltåg till Haninge, byte till SL-buss 847 till hållplats Häringe grindar eller Hammersta (turupplysningar 08/600 10 00).